Mausoleum för Nijasovs familj som placerades bredvid moskén ”Andlig”.
.Le Palais de Asambleja 126,
la rue de l”Université
75007 Paris
Le sénat le Palais 15,
la rue Vaugirard
75007
Paris
Avsändare:
Högsta Rådet Turkmeniska Republiken.
Till Frankrikes parlament.
Den människo-hatande regim som finns i dag i Turkmenistan begår många brott mot det turkmeniska folket, mot världskulturen och allmänt mot mänskliga rättigheter. Vi ber er ta reda på några frågor förenade med det franska byggnadsföretaget ”Bouygues”, och deras avdelning som arbetar i Turkmenistan.
Vi som Turkmeniska medborgare har fått information gällande en byggnation i en by som heter ”Kipchak”, nära huvudstaden Asgabad, under juni och juli månad 2003. Vid byggandet av en moské som heter ”Andlig” förstördes en gammal turkmensk gravplats som var byggd för äldre begravningar från stenåldern och början av bronsåldern.
Det var det franska byggföretaget ”Bouygues” som var ansvarig för byggnationen, och företagets ledning förteg att man funnit arkeologiska fynd. Detta ser vi som ett brott inte bara mot den turkmenska kulturen utan mot världskulturen. Att vårt kulturarv förstörs kan vi inte bara blunda för och acceptera. Vi det turkmenska folket har ingen möjlighet att försvara vårt kulturarv enligt lagen och därför ber vi er, den franska regeringen att ställa byggnadsföretaget ”Bouygues” till svars och se till att de ersätter tillfogad skada.
Byggnadsföretaget ”Bouygues” har brutit mot FN:s deklaration om att ett lands folk har rätt att behålla sitt lands rikedom, kultur, ceremoniella platser och objekt.
Eftersom att det turkmenska folket inte kan använda sig av FN:s deklarationer i sitt land tappar den internationella rätten sin funktion i Turkmenistan.
President Saparmurad Nijasov har utan att ta hänsyn till folkets eller den folkvalda församlingens vilja tillåtit det franska byggnads företaget ”Bouygues” att vara i landet samt låtit att deras handlingar blivit ostraffade.
Vi ber er också titta närmare på den ”gåva” som ”Bouygues” byggde till ära av och gav till president Saparmurad Nijasov.
”Bouygues” byggde ett mausoleum för Nijasovs familj som placerades bredvid moskén ”Andlig”.
Presidenten bekräftade detta själv på ett regeringssammanträde som tv-sändes där presidenten sa att det nämnda företaget bygger detta mausoleum som present till presidenten för det neutrala Turkmenistan. Detta är en oerhörd kränkning mot alla oss som inte får utöva våra mänskliga rättigheter på grund av just president Nijasov.
Denna present som ”Bouygues” har byggt till presidenten kan och bör ses som en muta då de, efter detta bygge, fick nya beställningar för hundratals miljoner dollar beordrade av samme man, nämligen Saparmurad Nijasov.
Vi kan inte utesluta att finansieringen utav byggnaden är en del av en internationell affär för att tvätta pengar som den turkmeniska regeringen har fått för försäljning av gas teknologi svart till Ryssland och vidare till Europa.
Presidenten sa på ett regeringssammanträde som visas regelbundet på turkmenisk tv att han ensam betalar alla beställningar av företaget ”Bouygues” kontant, och inte genom någon bank.
På regeringssammanträdet 2006-05-01 sa presidenten att betalningen till ”Bouygues”, som idag är det främsta byggföretaget i Turkmenistan, gått igenom en speciell kommitté.
Detta agerande av det franska företaget ”Bouygues” blir en direkt kränkning mot oss som kämpar för ett fritt Turkmenistan. Det leder inte bara till en överträdelse av turkmensk lag utan även av internationell rätt.
Den franska regeringen är inte ansvarig för ”Bouygues” handlande, men det befriar inte ”Bouygues” från misstankarna om korruption ansvarslöshet, och att de är ansvariga för att ha förstört arkeologiska fynd av stort värde för världskulturarvet.
Med vänliga hälsningar
Ställföreträdande ordförande Högsta Rådet Turkmeniska Republik.
Khalmurad Soinov
Bilagor/Källhänvisning
-Minutes from the Turkmenian archaeologist amateur section. Tashkent year 1908
-Information from the newspaper Neutral Turkmenistan, writer Aidogdy Kurbanov.
- American professor Pampelli.
Explorations in Turkestan. Prehistoric Civilizations of Anau, Washington 1908.
-Global Witness
http://www.globalwitness.org./reports/show.php/en.00088.html
-DER SPIEGEL (17/2006) - 24.04.2006
ENERGIE : Werben um Turkmenbaschi
-TURKMENISTAN PROJECT.
http://www.eurasianet.org/turkmenistan.project/index.php?page=wnb/editor/wnb20060505&lang=eng
The document is prepared by committee on foreign affairs Highest Advice of Republic Turkmenistan
Reference
The Turkmen opposition in exile considers the self-proclaimed Turkmen President for life Niyazov illegitimate, based on the breaches of law during his first election and rigged re-elections that followed. Since holding free elections in Turkmenistan for the time being remains impossible, this could mean the lack of any legitimate power. Yet the Turkmen opposition in exile has analysed the history of 1989- 1990ies and came to the conclusion that de jure the Supreme Council of the Soviet Republic of Turkmenistan has never been dissolved.
De facto the working of the Supreme Council has been terminated by the illegitimate actions of Niyazov in May 1992. However, the Chairman of the Supreme Council has not ratified the Constitution on the basis of which Niyazov is claiming his authority, as it was foreseen by the law at that time, respectively, Niyazov” s Constitution legally has never entered in force.
The Supreme Court has never taken a decision about own dissolution, which was the legitimate way to the new elections foreseen by the law in force at that time.
According to the Constitution of 1989- 1990, which is de jure still in force in Turkmenistan, the Chairing Committee of the Supreme Council holds its authority until the newly elected Supreme Council of Turkmenistan takes over.
According to the details mentioned above and the number of other legal arguments, the Chairing Committee of the Supreme Council of Turkmenistan considers itself to be the only legitimate government of Turkmenistan at this time and continues its workings in exile until there will be a possibility to form a caretaker government in the country and call for the new elections.
Obviously, the goal is not to restore the Soviet Republic of Turkmenistan as such, but to preserve the legitimate government, elected in the brief moment when Gorbachev”s reforms allowed for free elections. The ultimate goal would be to smooth the transition from the inevitable breakdown of Niyazov”s regime to the new free elections by the existence of caretaker government, elected by the people of Turkmenistan and thus enjoying respective legitimacy.
